Sol i sinne

Häromdagen hände det äntligen efter flera års väntan - jag tog ett kvällsdopp! Så himla skönt och jag trivdes som en fisk, när jag väl hade hämtat mig från köldchocken. Åh, vad jag hade saknat att bada och dyka och stå på händer och få vatten i öronen och nästan tappa bikinin och snurra runt i vattnet och akta mig för snäckskal på havets botten och bli rädd för sjögräs och gå och gå och gå utan att det blir djupt!

Förra helgen träffade jag en gammal kompis på en festival när vi började diskutera badande i havet. När jag sa att jag inte hade badat i havet på fem år tittade han på mig med förvånad blick och frågade varför. Då mitt svar blev "på grund av solallergin" skrattade han högt och sa "men hallå, det är ju inte direkt som att du dör om du går ner och badar i två minuter, hahaha".

 

Hur reagerar man på något sånt? Alltså, jag visste verkligen inte vad jag skulle säga. Jag har aldrig varit med om att någon har sagt så till mig förut, de flesta brukar liksom vara lite mer finkänsliga. Så sjukt. En del av mig fick mig att börja tveka lite. Att jag kanske överdriver och att jag faktiskt kan bada kvällsdopp. Men samtidigt blir jag så jävla irriterad. Hur fan kan man säga så till någon? Han vet inte ens hur min solallergi fungerar och hur känslig jag är. Så jävla idiotiskt beteende. Jag sa inte så mycket mer sen.

Usch, idag var en sån där jobbig dag när det kommer till solallergin. Inte på grund av utslag (lyckades faktiskt undvika det), utan på grund av alla jobbiga tankar. Som exempelvis när sambon stod och packade väskan inför en dag på stranden och frågade mig om han hade glömt något. Då ville jag bara ta hans väska och kasta den i huvudet på honom och skrika "det skiter väl för fan jag i", men jag höll mig lugn. Samma sak när jag körde bil in till Kalmar och såg människor i shorts och linne stå och vänta på varje busshållplats. Jag fick ta många djupa andetag för att inte råka lägga mig lite för långt till höger på vägbanan. Det kom dock lite extra vätska från tårkanalerna, men ett ögonblicks självömkan räckte idag. Tur att jag hade SM som distraherade mig med en dag på stan.

Häromdagen blev jag kontaktad av en person från Östgöta Correspondenten som vill skriva ett reportage om solallergi. Hon vill gärna komma i kontakt med någon som har solallergi som bor i Linköping eller Östergötland. Är det någon av er läsare som känner er träffade eller vet någon annan som stämmer in på beskrivningen? Skriv en kommentar här nedan så ser jag till att ni får kontakt med varandra!